måndag 5 maj 2014

Recension: Kretsen av Maggie Stiefvater


Titel: Kretsen
Författare: Maggie Stiefvater
Förlag: B. Wahlströms
Språk: Svenska
Antal sidor: 318
Utgivning: 2013
Rec ex: Ja


Handling: Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna - fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.
Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer, s.k. "leylinjer" som sägs sammanlänka besjälade platser, och att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar.

Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.

Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också.

Omdöme: Oj, vilken bok! Den här var verkligen svår att ta sig igenom. Den här var riktigt trögstartad och jag kände hela tiden att jag väntade på något som aldrig kom. När jag först började läsa den här boken blev jag väldigt överraskad av språket i boken, det var svårt att hänga med i texten och alla ord och betäckningar kändes väldigt förvirrande tex (Laylinjen) mm. Jag kände att den här boken inte tilltalade mig särskilt mycket, så det var lätt hänt att jag la ifrån mig boken lite då och då, vilket ledde till att det gick flera dagar och sedan veckor tills jag tog mig energin att fortsätta läsa den här boken.

Varför jag inte fastnade för den här boken kan bero på att karaktärerna inte var så tilltalande som jag trodde från början. Tjejen Blue som är en av huvudkaraktärerna man får läsa om, framförde inte någon gnista som gjorde att jag blev underhållen när jag läste. Det gäller Korpapojkarna också som man får läsa om, Gansy, Adam, Ronan & Noha hade personligheter som inte framfördes så bra som jag tyckte det borde ha gjort. Visst får man läsa om Gansy en hel del, men även där känns det som om Gansys personlighetsdrag vägrar komma fram. Under min läsning blev jag också väldigt nyfiken på Ronan eftersom han framförde väldigt speciella drag då han kom med komiska kommentarer då och då. Dock fick man inte en djupgående beskrivning om honom. Jag tror att författaren Maggie Stiefvater väljer att inte berätta så mycket om honom eftersom jag tror att han kommer ta mer plats i de andra böckerna. Det hoppas jag i alla fall.
Det är väldigt viktigt att karaktärerna i en bok blir intressanta annars faller det väldigt lätt. Vilket det tyvärr gjorde.

Jag fick som sagt tvinga mig genom den här boken, i alla fall de 200 första sidorna. De sista 100 sidorna verkade det äntligen hända något och jag började bli nyfiken. Visst det kom upp nya frågor och mystik, men det gjorde mig inte tillräckligt nöjd. Den här boken var en besvikelse, jag förväntade mig mer magi, fler actionfyllda scener och inte minst sagt oförglömliga kärleksscener som tyvärr aldrig kom.

Betyg: 2/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar