tisdag 18 februari 2014

Recension: Spring så fort du kan av Sofia Nordin


Titel: Spring så sort du kan
Författare: Sofia Nordin
Förlag: Raben & Sjögren
Språk: Svenska
Antal sidor: 209
Utgivning: 2014
Rec ex: Ja

Handling: "Det var feberns fel att jag hamnade här. I en glänta i skogen, med bara en usel presenning som skydd mot regn och vind. Eller min feghets fel, kan man också säga. Min eviga, förbannade feghet. En modigare person skulle ha stannat och hjälpt till. Men inte jag. När alla plötsligt blev dödssjuka drog jag. Jag struntade i min egen mamma. Jag struntade i Hillevi. Hillevi som var världens finaste tjej."

Ante tror att han är ensam om att ha överlevt febern, men plötsligt dyker Ella och Hedvig upp och han följer med dem till gården där de bosatt sig. Det är en lättnad att träffa andra människor, men det är svårt också. Hur gör man när man ska bo ihop och alla inte vill samma sak? Är det okej att bli kär och tänka på sex trots att världen har gått under? Och får man drömma om en framtid, trots att man är en fegis som bara sprang när man borde ha stannat?

Omdöme: Här är andra fristående delen av Sofia Nordin och man kan ju säga att Sofia Nordin har lagt till nya kontraster till historien, nu blev det helt plötsligt mer som står på spel. Det två tjejerna Hedvig & Ella möter upp nya frågor kring sin vardag och det gör det inte heller lättare att en kille i deras egen ålder dyker upp. Vänskapen mellan Hedvig och Ella blir allt osäkrare och vem vet, det är bara en tidsfråga innan den stora stormen brakar ut.

Jag tyckte att det var väldigt smart av författaren att sätta in lite kärlek i historien med tanke på att första boken handlade väldigt mycket om vänskap. I den här boken får man möjligheten att läsa från en killes synvinkel om hur han tänker och känner genom att bo med två tjejer som han inte vet någonting om. Jag tyckte att det gjorde boken mer intressantare och framförallt roligare för att det är väldigt sällan jag har läst en bok från en killes synvinkel. När det gäller själva historien, så utspelar sig dock på samma ställe som den första boken, vilket jag tyckte var en aning tråkigt. I vissa perioder kunde karaktärerna göra små utflykter, men jag kände inte att det hände så mycket. Texten i boken kände jag inte heller att jag fastnade för eftersom det blev alldeles för många beskrivningar som inte gjorde att man kom vidare, det blev ganska segt i många kapitel. När det gäller den nya karaktären Ante, så tyckte jag inte att han beskrevs med några tilltalande drag, han verkar vara en typ som är väldigt tillbaka dragen och inte vet vad han vill, han kändes väldigt vilsen. Totalt sett tycker jag det var en bra bok med frågor som kan röra alla när det kommer till vänskap och kärlek, men jag själv fann mig inte att boken var underhållande.

Betyg: 2/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar